Forskning

CLIP bedriver forskning inom följande områden:
 

• Lögnens psykologi och tillförlitlighetsbedömningar
   
• Beslutsfattande i utredningar och domstol
   
• Barn i rättsväsendet
   
• Brottsofferfrågor
   
• Vittnespsykologi
   
• Förhör och utredande intervjuer

Lögnens psykologi och tillförlitlighetsbedömningar

Projekt

I flera rättsliga sammanhang är det av stor vikt att korrekt kunna särskilja lögner och sanningar. Årtionden av forskning visar dock att människans förmåga att upptäcka lögn är medioker. Vår forskning syftar till att undersöka människors (experter och noviser) förmåga att upptäcka lögn i en mängd olika, verklighetsanpassade och viktiga, situationer, t ex vid upprepade intervjuer. Vi undersöker även vuxnas förmåga att upptäcka barns lögner och bedriver forskning kring utsageanalytiska verktyg såsom Statement Validity Assessment (SVA) and Reality Monitoring (RM). Vidare undersöker vi olika expertgruppers (t ex polis, domare, åklagare) föreställningar kring lögner och sanningar. Dessutom undersöker vi de grundläggande psykologiska processer som är involverade i lögner och sanningar och utforskar lögnare och sanningssägares strategier.

Specifika forskningsområden:

• Lögndetektion vuxna
• Lögndetektion barn
• Utsageanalys
• Lögnares och sanningssägares strategier
   

Beslutsfattande i utredningar och domstol

Projekt

Inom ramen för rättsprocessen måste utredare, åklagare och domare bedöma en stor mängd information och därefter fatta avgörande beslut. Vi bedriver forskning kring dessa bedömnings- och beslutsprocesser och faktorer som kan påverka dem. Exempelvis skulle yttre krav (t ex tidspress, sociala normer) och inre motiv (t ex individuella ”tankestilar”, känslor) kunna påverka kvalitén i utredares informationsbearbetning. Likaså kan införandet av ny teknologi för presentation av bevis vid domstol (t ex videolänk, datorsimuleringar) oavsiktligt komma att påverka uppfattningen av trovärdighet och tillförlitlighet hos olika bevis.

Specifika forskningsområden:

• Vittnesutsagor och presentationsformat
• Känslors påverkan på bevisvärdering
• Utredares motivation och tankestilar
• Kognitiva processer och felkällor i utredningar

Barn i rättsväsendet

Projekt

Det rättsliga systemet har utvecklats med den vuxne tilltalade och det vuxna vittnet i åtanke, och är därför inte anpassat till barns särskilda behov. Vi bedriver forskning med fokus på barn som vittnen. Vi undersöker till exempel hur man kan underlätta för barn som skall vittna i rättsliga ärenden och hur man på bästa sätt kan få barn att ge korrekta och fullständiga uppgifter. Vi undersöker faktorer som påverkar barns tillförlitlighet och faktorer som påverkar vuxnas bedömningar av barns tillförlitlighet. Vi utför också forskning kring barns rapporter om sexuella övergrepp i polisförhör och kring barn som öronvittnen.

Specifika forskningsområden:

• Barn och presentationsformat
• Kognitiv Intervju (KI)
• Social påverkan på barns vittnesmål
• Barnens och ungdomars rapporter om sexuella övergrepp
• Tillförlitlighetsbedömningar av barns vittnesmål
• Barn som öronvittnen
   

Brottsofferfrågor

Projekt

Brottsoffer spelar en central roll i rättsväsendet och bidrar ofta med avgörande information i brottsutredningar. Dessutom är brottsoffer ofta särskilt sårbara, och kan, om de bemöts på ett olämpligt sätt av rättsliga aktörer och allmänheten, uppleva ”sekundär viktimisering”. Vi studerar faktorer som kan påverka människors uppfattning av brottoffers trovärdighet och klandervärdighet, såsom offrets kön, sexuell orientering, beteende före brottet och reaktioner efter brottet. Vi forskar dessutom kring problem som är särskilt förknippade med förhör med brottsoffer.

Specifika forskningsområden:

• Föreställningar kring och uppfattning av brottsofferreaktioner
• Brottsofferegenskaper och skuldbeläggande av brottsoffer
• Förhör med brottsoffer

Vittnespsykologi

Projekt

De flesta brottsutredningar är beroende av uppgifter från vittnen. Vi undersöker faktorer som påverkar tillförlitligheten i vittnens utsagor, till exempel hur vittnen minns verkliga brott, hur man på bästa sätt intervjuar vittnen, och i vilken utsträckning vittnen är känsliga för social påverkan (från t ex andra vittnen). Dessutom studerar vi juristers bedömningar av vittnen (t ex olika presentations format och vittnens emotionella tillstånd) och deras föreställningar om hur vittnen uppträder och vilka faktorer de tror påverkar vittnes prestationer. Därtill undersöker vi s.k. öronvittnen (dvs. vittnen som har hört men inte har sett gärningsmannen) och deras förmåga att känna igen bekanta och obekanta röster, deras vilighet att göra utpekanden och tillförlitligheten i dessa utpekanden.

Specifika forskningsområden:

• Vittnens prestation i verkliga ärenden
• Kognitiv Intervju (KI)
• Effekter av social påverkan på vittnesmål
• Juristers föreställningar om vittnen
• Juristers bedömningar av vittnesmål
• Öronvittnen
   

Förhör och utredande intervjuer

Projekt

Förmågan att få fullständig och korrekt information är avgörande i en brottsutredning. När man intervjuar ett vittne eller förhör en misstänkt gärningsman är det därför viktigt att använda intervju- och förhörsmetoder som är baserade på empirisk forskning. Vi bedriver forskning kring Kognitiv Intervju (KI) som är en framgångsrik metod vid intervjuer med både vuxna vittnen och barnvittnen. Vi håller också på att utveckla en förhörsteknik som fokuserar på kopplingen mellan förhör och lögndetektion. Tekniken, ”Strategic Use of Evidence” (SUE), är en skarp kontrast till de tekniker som polismanualer lär ut. Den förutsätter inte att den som förhörs är skyldig och innehåller inga manipulativ taktiker, men har visat sig vara effektiv.

Specifika forskningsområden:

• Kognitiv Intervju (KI)
• Strategic Use of Evidence (SUE)