Det står mycket på spel varje gång en företrädare för rättsväsendet interagerar med ett brottsoffer. Brottsutsatta som möts med skepticism eller nonchalans upplever ofta att deras psykiska lidande efter brottet förvärras, vilket i värsta fall skapar ett ”sekundärt trauma”. De är också mindre benägna att samarbeta med polis och åklagare i den fortsatta utredningen och avskräcks från medverkan i framtida rättsliga sammanhang. Läs mer
Many of the security tools used by national governments lack scientific underpinning. This was posited by a team of thirteen international behavioural scientists in a recent publication in the Open Access Journal of Forensic Psychology. The team denounces the current situation regarding the use of tools and methods to protect national security. Läs hela pressreleasen här.
Liars may fear polygraph tests and brain scans, but surely they wouldn't expect a simple drawing to give them away. It seems that how you draw a scene can help reveal if you really were there or just made the whole thing up. Läs mer
Lögnare är vi allihop. Enligt en ny undersökning slarvar vi med sanningen fyra gånger per dag. – Att ljuga är ett mänskligt grunddrag, säger Pär Anders Granhag, professor i vittnespsykologi. Läs mer här
Before any interrogation, before the two-way mirrors or bargaining or good-cop, bad-cop routines, police officers investigating a crime have to make a very tricky determination: Is the person I’m interviewing being honest, or spinning fairy tales? Läs mer
Extra material program 6: Mer om lögnens psykologi.
Pär Anders Granhag, professor i psykologi vid Göteborgs universitet, undervisar bland annat poliser och åklagare i förhörsteknik. Här berättar han för oss om hur man kan avslöja en lögnare. Se hela inslaget här
Vilka barn får eller bör vara med i rättssalen? Hur påverkar ny teknik bedömningen av berättelser i domstolen? Dessa är några av de frågor som tas upp på den tionden omgången av Internationella Brottsofferdagen i regi av Brottsoffermyndigheten, tillsammans med ideella organisationer. Rubriken för 2009 är "Upp till bevis" och programmet tar upp ett brett spektrum av brottsofferfrågor med fokus på barns och ungas möte med rättsväsendet.
Del 1: Brian Holmgren, åklagare från USA; Fil. dr Sara Landström, forskare vid Göteborgs Universitet
Del 2: Josefin Grände, författare
Del 3: Prof. Sven Göran Svedin, forskare vid Linköpings Universitet; Fil dr. Carolina Överlien, forskare, Oslo, Norge
Del 4: Carin Götblad, länspolismästare i Stockholm och justitieminister Beatrice Ask (M). Se föreläsningarna här
Hur intervjuar man lämpligast vittnen och brottsoffer? Hur objektiv är polisen vid brottsutredningar? Och hur skiljer man på äkta och låtsad minnesförlust hos gärningspersoner? Det är några frågeställningar inom rättspsykologin – ett forskningsområde som växer snabbt i Sverige... läs mer
Tommie Karim från Gävle satt för tre år sedan häktad i två månader misstänkt för att ha mördat sin sambo. Nu riktar en av landets mest erfarna rättspsykologer, Pär Anders Granhag, allvarlig kritik mot Gävlepolisens förhörsteknik som han menar var ytterst nära att få Tommie Karim att erkänna ett mord han inte begått... se hela inslaget här
Från första november ska alla förhör i tingsrätten spelas in på video. En vägledande dom i Högsta domstolen nekar nu en dömd man att hämta ut de digitala förhören. Samtidigt hävdar kritiska röster att videoinspelningarna äventyrar rättssäkerheten... läs mer
Four out of 10 people have false memories of the 7/7 London bombings, according to researchers who questioned students about what they remembered seeing on news reports of the events... read more
Effektiva förhörsmetoder har fått 1000-tals misstänkta mördare och våldtäktsmän att erkänna sina brott, men också lett till internationella skandaler när utövarna av de här metoderna gått över gränsen för det tillåtna... läs mer
En levande människa framför dig upplevs som mer trovärdig än samma person på video. Det visar en ny avhandling i psykologi. Forskaren Sara Landström tycker att det finns en del att tänka på när reformen En modernare rättegång genomförs ... läs mer
Sara Landström har nyligen lagt fram en avhandling i ämnet och är fil.dr. på Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet:
– Syftet med att spela in alla tingrättsförhör på video är att dessa, vid ett överklagande, ska kunna ersätta den muntliga bevisningen i domstol ... läs mer
Sveriges domstolar satsar över 275 miljoner på ny videoteknik som ska höja rättssäkerheten. Men projektet kan få helt motsatt effekt, visar en ny avhandling från Göteborgs universitet ... läs mer
I Storbritannien pågår just nu ett försök där man använder lögndetektor för att avslöja om de anställda verkligen är sjuka på riktigt när de ringer och sjukanmäler sig ... läs mer
Vittnen som hörs via video bedöms som mindre tillförlitliga och övertygande än de som är på plats i rättssalen. Det visar ny forskning från Göteborgs universitet. Så när domstolarna i höst inför den nya tekniken i större skala, riskerar det att leda till felaktiga domar, befarar forskarna ... läs mer
Med hjälp av ny teknik kan vittnen höras utan att behöva närvara i rättssalen. Det kan vara en fördel i mål om sexuella övergrepp eller organiserad brottslighet där vittnen inte vill närvara fysiskt ... läs mer
Den falske sexforskaren behöver inte vara en ljusskygg snuskhummer i en skrubb, men bör inte avfärdas som ofarlig.
– Han kan gå vidare när han inte längre nöjer sig med fantasierna, säger Pär Anders Granhag, professor i psykologi ... läs mer
Det går inte att se om en person talar sanning eller ljuger. Det visar ny lögnforskning från Göteborgs universitet. Myter om att lögnare undviker ögonkontakt, stakar sig eller har ett nervöst kroppsspråk är inte sanna, slår undersökningen fast ... läs mer
Göteborgs Domarakademi inbjuder till seminarium torsdagen den 21 februari 2008 Föreläsare: Professor Pär Anders Granhag Docent Leif Strömwall Fil dr Karl Ask Fil dr Lina Leander Fil lic Sara Landström ... läs mer
Juridiska experter är positivt inställda till att spela in rättegångars vittnesförhör på video. Men inspelningarna kan leda till att identiska vittnesmål upplevs på olika sätt i tingsrätt och hovrätt ... läs mer
Barn som utsatts för sexuella övergrepp vill ogärna berätta om sina upplevelser. Det kan få stora konsekvenser när domstolar ser detaljerade vittnesmål som ett uttryck för barnens trovärdighet. Hur polisförhör formuleras blir därför av avgörande vikt ... läs mer
Många barn som utsatts för sexövergrepp döljer medvetet vad som hänt när polisen intervjuar dem. Det visar ny forskning. – Det handlar om skam och skuld. Om vi ska kunna hjälpa barnen måste vi förstå varför de undanhåller information, säger Lina Leander ... läs mer
Barn minns mer från sexuella övergrepp än vad som kommer fram i polisförhör, enligt en ny studie från Göteborgs universitet. - Nu krävs det att poliser är medvetna hur skamkänslor påverkar berättandet, säger Lina Leander, doktorand i psykolog, till GT.se ... läs mer
Barn som utsätts för sexuella övergrepp minns mer än de berättar i polisintervjuer. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet. Studierna visar att barnen utelämnar mycket av den grövre och känsligare sexuella informationen i förhören ... läs mer
”Jag är dålig på att bluffa, men bra på att avslöja en bluff”. Om jag eller någon annan pokerspelare säger så är det en lögn, enligt Professor Pär Anders Granhag, som har bevis för att sanningen är den motsatta: Det är ganska lätt att bluffa, men svårt att avslöja en bluff ... läs mer
Lögnare är vi allihopa – flera gånger om dagen. Utan små, vita vardagslögner skulle människor knappast stå ut med varandra. Lögnen är, och har alltid varit, nödvändig för överlevnaden. Och att avslöja en lögnare är nästintill omöjligt ... läs mer
Ny undersökning: Glädje och ilska kan ge sämre bedömningar. Kurt Wallander och Gil Grissom i CSI har två saker gemensamt: Ingen av dem är någon muntergök och båda är lysande kriminalpoliser. Inte så konstigt, visar en ny undersökning gjord vid Göteborgs universitet. - Nedstämda polisen gör noggrannare bedömningar, säger Karl Ask, doktorand ... läs mer
Polisers humör kan få stor inverkan på hur brottsutredningar går till. Det visar en doktorsavhandling vid Göteborgs universitet, rapporterar Ekot ... läs mer
Polisers sinnesstämning kan få stor betydelse för hur olika brott utreds. Det visar en doktorsavhandling vid den psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet. Utgången av en polisutredning, kan alltså bero på om den enskilde polisen var arg eller glad ... läs mer
Arga poliser utreder sämre. Polisers sinnesstämningar kan få stor betydelse för hur olika brott utreds visar en doktorsavhandling vid Göteborgs universitet. Till exempel är en glad, arg eller stressad polis inte lika noggrann som en rädd eller nedstämd polis ... läs mer
Hittills har man haft liten vetenskaplig insikt i brottsutredares bedömningar och beslut. I sin avhandling undersöker Karl Ask dessa processer genom en serie experiment. Resultaten pekar på att ovidkommande faktorer såsom polisutredares känslor och motivation kan påverka tolkningen och värderingen av bevismaterial ... läs mer
”Dåliga presenter en vanlig anledning till lögner” En röd jul med vita lögner. I alla fall om mamma får bestämma ... läs mer
Först mindes han. Sen kom han på att det var fel.
Nu hävdar psykologiprofessorn att statssekreteraren Lars Danielsson ljuger om telefonsamtalen till Hans Dahlgren. - Han försöker bara smita från sitt ansvar, säger Sven Å Christianson ... läs mer
Psychology and psychiatry have long had an uneasy relationship with the dark art of interrogation. But what, if anything, can psychologists and psychiatrists tell us about the effectiveness, and the effects, of coercive interrogations—and the moral questions they raise? Läs mer
Din omgivning vimlar av bedragare. Klassiska tecken som flackande blickar, svettiga handslag och Pinocchionäsor hjälper dig inte att spåra lögnarna. Det krävs ett sjätte sinne ... läs mer
Pär Anders Granhag docent i rättspsykologi vid Göteborgs Universitet, varför tiger han? - Ett skäl kan vara att skona sig själv genom att förtränga händelsen. Förträngningar kan vara både medvetna och omedvetna om man inte vill minnas ... läs mer
Möjligt känna igen ett barn man aldrig har sett, enligt psykolog
Går det att känna igen sitt nyfödda barn efter sex år? Chansen är större än du tror. En nybliven mamma behöver inte ens SE sitt barn. Svensk forskning visar att hon på tjugo minuter kan lukta rätt på sin baby bland trettio andra ... läs mer
Forskare: Alla ljuger flera gånger varje dag
Du ljuger! Ett par gånger om dagen.Men det är kanske inte så farligt som det låter. Så länge det handlar om vita lögner ... läs mer
GÖTEBORG: Grovt kriminella personer är bättre än andra människor att avslöja lögnare visar ny forskning vid Centrum för rättspsykologi vid Göteborgs universitet ... läs mer
Luz Cuevas kände igen sitt barn på smilgroparna -sex år efter att den nyfödda flickan kidnappats. - Hon hade känt igen barnet även om hon aldrig hade sett det, säger rättspsykologen Per-Anders Granhag ... läs mer
Du ljuger varje dag och kommer undan med det. Och det gör dina arbetskamrater också. Vardagslögnerna går inte att avslöja. Det hjälper inte att vara uppmärksam på ögon och kroppsspråk. De allra flesta av oss tror att vi kan se när någon ljuger genom att blicken flackar och kroppen rör sig oroligt. Men så är det inte alls – det märks sällan om någon ljuger ... läs mer
Lars Ohly var bara elva år men spelade A-lagsmatch mot Nacka Skoglund. Lögn? Eller en barnslig fantasi som vuxit till sanning? Vilket som - han är långt ifrån ensam om att förstora sina idrottsprestationer. Kända kulturpersonligheter tycks vara mästare på det ... läs mer
24-åringen håller tyst - efter åtta veckor i häktet. I dag har den 24-årige man som misstänks för mordet på Anna Lindh suttit inlåst i två månader. Trots ett 20-tal förhör nekar han fortfarande till mordet. Aftonbladet har frågat experterna om varför han inte erkänner ... läs mer
Göteborg: Ögonvittnen till rån kommer ihåg fler detaljer än vad man tidigare trott. Trots stressen stämmer närmare 90 procent av deras iakttagelser. Det visar en studie av väpnade post- och bankrån som gjorts på Göteborgs universitet. - Det är vapnen som vittnena minns bäst. Däremot är de sämre på att ange rätt ålder på gärningsmännen, säger Karl Ask ... läs mer
Pär-Anders Granhag, docent i rättspsykologi vid psykologiska institutionen i Göteborg: - Det finns tre olika typer av lögner. Förvanska ett händelseförlopp, eller fabricera från start till stopp så att allt man säger är lögn ... läs mer
GÖTEBORG. Kronofogden, skattemyndigheten och försäkringsbranschen vet att bedragarna finns. Det svåra är att avslöja en lögnare. Men nu får myndigheterna experthjälp av eliten inom forskningsområdet ... läs mer
En person som skruvar på sig och inte minns detaljer är ingen typisk lögnare. Men det är gamla myter som styr poliser, åklagare och domare.- Tråkigt nog får dessa experter som dagligen arbetar med sådana frågor ingen utbildning i dem, säger Leif Strömwall som doktorerar i ämnet ... läs mer
Man tror att de ska vara otydliga, rastlösa och nervösa. De agerar precis tvärtom. Pär-Anders Granhag, doktor i rättspsykologi, avslöjar hur en lögnare beter sig i sin strävan att verka sanningsenlig ... läs mer
Ny undersökning: Män ljuger oftare än kvinnor. Ärlighet varar längst. Pyttsan. En färsk amerikansk undersökning visar att lögnare nästan är omöjliga att avslöja. Och det är män som ljuger mest ... läs mer